sajmoneh

Jag har växt upp i en trasig familj,
Med en agressiv pappa och en mamma och inte räckte till,
Jag var liten men fick ta en massa slag,
Och jag fick aldrig tryggheten som jag behövde ha,
All skit som var hemma gjorde mig deprimerad,
Och när jag kom till skolan så blev jag sexuellt trakasserad,
Jag träffade en kille som gjorde mig glad,
Men han börja misshandla mig och våldtog mig nästan varje dag,
Jag kände mig ensam och trodde att ingen förstod,
Och jag trodde att allt skulle lösa sig om jag bara dog.
Jag gick upp på mitt rum tog tabletter och skärde mig i armarna,
Jag kände ett lyckorus, nu skulle allt bli rätt,
Jag svimmar och vaknar upp på sjukhuset med tårar fyllda av sorg,
Jag kände hur ångesten ville komma ut,
Jag tänkte fan jag har misslyckats med mitt avslut.

Ingenting blev bättre fast minuter blev till år,
Allt från det förflutna satte sina spår,
Jag har haft ett dåligt liv som har dragit mig ner,
Jag börja skära mig mer i armarna, jag orka inte mer,
Rösterna som skriker hur dålig jag är,
Jag fick problem med maten, jag börja märka fel,
Jag har alltid sätt livet som ett utmanande spel.