sajmoneh

Jag har tänkt,
Jag har funderat,
Jag har letat efter svaret som gömdes sen livet det delat,
Jag är svag,
Jag är ledsen,
Jag känner mig ensam,
Jag vet att jag är älskad men jag kan inte känna.
Jag har tänkt på livet nu ur ett annat perspektiv,
Försökt att vända problemen och se det positivt,
Men jag önskar att jag dör när livet blir skört,
Jag klandrar mig själv och hatar mig själv,
Att jag inte kan leva,
Jag måste ha hjälp,

En kniv emot strupen,
Ett slag under bältet,
Och detta är slutet för jag orkar inte längre,
Ge mig din hand,
Snälla ge mig din hjälp,
För jag har inte kraft och kan inte klara mig själv!

Jag gråter i tystnad helt ensam i sängen,
Isolerad av smärtan, Jag kan inte prata längre,
Även fast jag vet att där sitter hjälpen,
Jag är trött på orden om att allt kommer ordna sig,
Jag har gett det flera år nu men det är inte ens okej,
Såren kanske läker men ärr är alltid kvar,
Har levt här så länge jag vill ha livet tillbaks.